well i'm so tired of crying, but i'm out on the road again

mitt liv har nog aldrig varit så här händelserikt den senaste tiden
sen dom första månaderna i mitt  liv. från en studentskiva till en
annan och vidare till en kväll på audiofon och en och annan fika
och glassätning i kungsträdgården eller var det nu än fanns grönska
och en jävla massa plugg och bal igår. det har verkligen märkts
att slutet är nära vilket jag både jublar över och oroar mig något över.
men mest av allt är jag nog rätt glad över att bli frisläppt och nu när
jag sitter här och äter god mat och lyssnar på fanfare ciocărlia blir
jag sugen på utsikten från min mosters lägenhet i amsterdam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback