catch

åh, som jag har saknat och helt plötsligt så låg skivan där. äntligen har jag fått tillbaka min modest mouse-skiva som alla trodde var borta. och mamma som nästan hade tänkt slänga den.
den får mig att le eftersom den påminner om förra sommaren och suck, dom är bra.


festivaler. detta ständiga problem. varför ska det vara så svårt? för att det bara är så.
emmaboda är iaf klart, biljett måste dock bokas. och sen hultsfred då. med dom dåliga artisterna. hum.
och så ska jag ju vara i grekland då egentligen, vilket jag kommer att vara när peace & love är och det är rätt tråkigt för det hade varit mysigt. men arvika då, kanske? dom måste dock boka bättre artister.
JOBBIGT.


så många gånger har jag lyssnat på den här låten.

jag tänkte bara säga att festen i fredags var riktigt lyckad.
har inte haft så roligt på ett tag, så det passade riktigt bra.
synd bara att amanda, cristine och alla gick så tidigt. :/


men äsch, DET VAR JU DANS!

jag är förbannad.
fyfan vad fruktansvärt arg jag blev idag. gah, gah, gah.
jag skulle kunna ha börjat gråta. på riktigt.
men sen vet jag inte vad det är med mig, läpparna trycks hårt mot varandra. fan.

kompisarna ville gärna vara pop.

idag gick jag och blundade med nya sulor i skorna, jag gick liksom i en dröm och alla sinnena, ja.. väcktes till liv. det var sommar: solen sken, fåglarna kvittrade, någon sågade så att sågspånen yrde och för varje steg jag tog växte gräset sig grönare. senare idag fick jag en stöt i huvudet som skrämde livet ur mig.


hursomhelst; kompisar var här idag. kompisar hade med sig fika, jag och kompisar fikade alltså. vi fikade oss mer än proppmätta men det gjorde inget sa kompisarna för vi sprang och brottades ju bort det sen. ja, alltså, vi hade snöbollskrig. vi liksom mulade varandra något så otroligt. min rumpa blev blöt. kompisarna blev också blöta.

vi gjorde en massa annat också vet jag bestämt, tog fina kort & sådär. pratade liksom om att underifrånvinkeln var den bästa vinkeln. det finns faktiskt många bevis för det. alltså kan man samfatta det med att kompisarna hade det trevligt, jag hade det trevligt. alla nöjda och glada alltså. jag gillar er.

det har blivit ganska upp och ner fakiskt, med känslolivet alltså. gah. jag har snören som sitter fast i mig och snart kommer jag att slitas isär i tusentals äckliga köttbitar. JAG MÅSTE TA MINA EGNA BESLUT.
men just nu, snälla kan inte du bara klippa av alla snören förutom ett av dom? eh.


but where was it when i first heard the sound of humility?
it came to my ears in the goddamn loveliest melody.
how grateful i was then to be part of the mystery,
to love and be loved - let's just hope that is enough.

..är lite värme och sol!

ja, behöver jag säga något mer?
jag skulle kunna avsluta detta inlägg här och nu; inte skriva något mer.
det är ångestens dag, det känns ända in i benmärgen. överallt.
huh, vad jag hatar.
och vad dum jag har varit, jo.
men äsch, ska väl bli skönt att komma tillbaka till skolan också. öh, tror jag. hoppas jag?

vive la fete får mig att vilja dansa och skrika: