catch

foto: jag och hanna.

denna ruskiga trötthet!

fullt med plugg hela veckan utan någon paus överhuvudtaget,
med huvudet nergrävt i läxor, hemskrivningar och prov.
knappt outhärdligt men jag är härdad och kämpade, kämpade
och kämpade tills jag i fredags lämnade in den där förbaskade
hemskrivningen i religion i marias pigeon hole. det som komma
skulle visade sig bli en av mina livs mest fantastiska, fenomenala
och fabelaktiga upplevelser: arcade fire 23/3 på cirkus. om jag
ska beskriva den konserten med ett ord blir det:


det finns helt enkelt inget ord som passar den konserten, jag var
mållös efteråt. bandet var minst lika energiska som oss och alla
skrek, dansade, jublade, klappade händerna, knäppte fingrarna,
skrattade, grät och njöt som om vi aldrig skulle få göra det igen och
var tvungna att passa på. jag ville aldrig att det skulle ta slut.
men det tog slut och vi tog oss alla hem både mätta och hungriga,
och med en obeskrivlig känsla i kroppen och knoppen.

resten av helgen fortsatte i nästan samma klass med frukostbuffe
på string i sällskap av cristine, audiofon med en abnormt stor mängd
av dans, utställningar på kulturhuset och premiär av nya processen
med vackra och gripande scener.

kort och gott: har man haft en skitjobbig vecka så förtjänar man en
stört bra helg, som dom gamla grekerna brukade säga.